Denna uppsats är en litteraturstudie och diskursanalys kring våld i nära relationer där kvinnanär förövaren och mannen offret. Frågor som uppsatsen behandlar är huruvida kvinnor ochmän är lika benägna att begå partnerrelaterat våld eller inte, samt varför mäns våld motkvinnor är mer uppmärksammat än kvinnors våld mot män. Syftet med uppsatsen är att belysakvinnors våld mot män och inte att ta bort fokus från mäns våld mot kvinnor.Uppsatsen går igenom såväl litteratur och rapporter som hur olika organisationer ochmyndigheter ställer sig till våld i nära relationer. Resultatet analyseras och diskuteras ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv, med teorier och begrepp som det ideala offret och denideala förövaren, genus och makt.Det jag har kunnat påvisa med studien är att våld i nära relationer är någonting både kvinnoroch män faller offer för i ett heterosexuellt förhållande. Män och kvinnor är således likabenägna att begå partnerrelaterat våld.

Syftet med den här uppsatsen är att med utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hämtade från den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehåll och de kvalifikationer som efterfrågas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemål analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen på tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart är en läsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör eftersträva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 är en välutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, självgående, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ.

Syftet med denna studie var att generera ökad förståelse för hur ett urval heterosexuella män som har blivit utsatta för våld av sin partner upplever att våldet påverkat dem. För att uppfylla detta syfte använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som spelades in, transkriberades och kodades och därefter analyserades med hjälp av tidigare forskning på området, maskulinitetsteori, Teorin om det ideala offret samt hermeneutisk meningstolkning. Resultaten från vår studie visade att informanterna upplevde ångest, självskadetankar, rädsla och skuld- och skamkänslor. Skamkänslorna var relaterade till den manliga identiteten och skador på denna, genererade av erfarenheten av att vara offer för en kvinnlig förövare. Männen upplevde också att samhället varken ville eller kunde hjälpa dem.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur brottsutsatta kvinnor som har eller har haft en missbruksproblematik upplever sitt behov av stöd efter att de utsatts för någon form av brott. Med studien har vi även haft ett delsyfte där vi ville undersöka om kvinnorna identifierar sig själv med bilden av ett brottsoffer eller inte. Våra frågeställningar har varit:? Vilket behov och vilken form av stöd upplever kvinnorna sig ha efter att de utsatts för brott?? Har det förekommit någon form av stöd efter att kvinnorna varit utsatta för ett brott?? Hur har detta stöd sett ut?? Upplever kvinnorna att de är ett brottsoffer?Brottsutsatta kvinnor med missbruksproblematik har svårt att själva se sitt behov av stöd. Det kan bero på att de inte identifierar sig med bilden av ett brottsoffer då de anser att de valt att leva i en värld där de vet att risken att utsättas för brott är påtaglig.

Under 2012 uppmärksammades ett ovanligt rån i media. En berusad man föll ned på ett tunnelbanespår och slog sig medvetslös. Därefter rånades han på sina värdesaker och lämnades åt sitt öde medan gärningsmannen lämnade platsen. Syftet med den här undersökningen var att mäta empati gentemot gärningsmannen och brottsoffret i denna händelse. I en kvantitativ enkätundersökning, med kvalitativa inslag, deltog 138 studenter varav 70 män.

In this essay, the aim is to empirically and theoretically study the parliamentary debate of the child pornography law. The empirical part is an attempt to discover eventual underlying gender stereotypes in the debate. A text analysis is conducted with material consisting of motions from members of parliament and of protocols from the parliamentary debate. In this material we try to find latent and manifest expressions of gender stereotypes. There are several stereotypes, which effects the argumentation and prejudice of the debate, like stereotypes of the victims, the perpetrators and their characteristics.

Under 2012 uppmärksammades ett ovanligt rån i media. En berusad man föll ned på ett tunnelbanespår och slog sig medvetslös. Därefter rånades han på sina värdesaker och lämnades åt sitt öde medan gärningsmannen lämnade platsen. Syftet med den här undersökningen var att mäta empati gentemot gärningsmannen och brottsoffret i denna händelse. I en kvantitativ enkätundersökning, med kvalitativa inslag, deltog 138 studenter varav 70 män.

Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling.

Den här uppsatsen undersöker hur svenska mans-och kvinnojourer konstruerar genus i relation till offer-och förövarroller när det kommer tillvåldi nära relationer. Detta har gjorts med en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys avderas respektive hemsidor.Materialet har bestått av åtta kvinnojourer och åtta mansjourers hemsidor, och anledningen till att det är åtta av varje är attdet inte finns fler mansjourer att utföra en analys på.Tvåfrågeställningar har legat till grund för uppsatsen: (1) Talas det huvudsakligen om kvinnan som utsatt och mannen som förövare på de svenska kvinno-och mansjourernas hemsidor? I så fall hur? (2) Råder det någon skillnad mellan hur kvinno-och mansjourerna konstruerar kvinnor och män som offer och förövare? I så fall på vilket sätt? Uppsatsen utgår vidare från debatten om asymmetri och symmetri, samt socialkonstruktivism, genus och det ideala offret. Resultatet pekar på att kvinno-och mansjourernaförhåller sig till enasymmetrisk linje, det vill säga mannen som den huvudsakliga våldsutövaren och kvinnan som det huvudsakliga offret. Kvinnojourerna vänder sig till kvinnor som fallit offer för det manliga våldet, och de framställer män och kvinnor som motsatser ?den skyldiga och den oskyldiga.

Syftet med denna uppsats är att belysa barns uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgått från fyra frågeställningar som avsåg att ta reda på hur 9- och 10-åriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrån de får sina uppfattningar. Detta har vi studerat genom att använda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar, på två slumpvis utvalda skolor.Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, så som kläder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck på andra.

I ordet förlåtelse ingår det många olika tolkningar beroende på vem det är som definierar. I vårt arbete har vi valt att inrikta oss på förhållandet mellan offret och förövaren när det gäller grova gärningar som mord, övergrepp och misshandel. Vår frågeställning är om det är möjligt att förlåta onda gärningar fullt ut? Kan ett offer förlåta en förövare fullt ut som genom sina onda handlingar har orsakat offret lidande? Finns det någon rättvisa med tanke på den obalans som uppstår genom ondskefulla gärningar. Vi har valt att utgå ifrån rättvise teorin eftersom samhället har en rättvisa som grund när det gäller brott och straff.

Introduktion. Föreliggande studie har redogjort för studenters uppfattning om stalkning i kontexten där gärningspersonen är främmande för offret. Stalkning som fenomen är så pass omfattande att det diskuteras i termen om ett eventuellt folkhälsoproblem. Då det är ett tämligen outforskat område i Sverige finns få studier gjorda kring allmänhetens uppfattning av stalkning. Studiens syfte var att undersöka huruvida studenters uppfattning om stalkning skiljde sig åt beroende på om de tilldelats ett stalkningsscenario med ett idealiskt eller ett neutralt offer.

I detta examensarbete har vi undersökt hur företag som tillämpar miljösimulering för test av kritiska system och som beslutsunderlag går tillväga för att uppnå den ideala simuleringsmodellen. Bakgrunden är att ett flertal litteraturförfattare i ämnet efterlyser tydligare allmänna riktlinjer för simuleringsmodellsutveckling än vad som finns i dag. Härmed skulle olyckshändelser när systemet kommit ut i sin naturliga miljö sannolikt bli färre. Vi har intervjuat tre olika systemutvecklingsföretag och jämfört deras svar, dels sinsemellan och dels mot litteraturen. Resultatet visar att förekomsten av tydliga riktlinjer på området och tillämpningen av sådana är långt mer begränsad än litteraturförfattarna skulle önska.

Syftet med den aktuella pilotundersökning var att få en djupare förståelse för mäns syn på offerskap genom att studera hur män framställer sig själva som offer för våld och om detta kan förklaras utifrån brottsofferteorier. För att studera detta har jag formulerat följande frågeställning: Hur framställer sig män som blivit utsatta för misshandel som offer i rätten? För att besvara frågeställningen valde jag att använda mig av en kvalitativ metod som bygger på observationer och detta grundar sig i en hos mig konstruktivistisk syn på hur kunskap produceras. Min infallsvinkel var naturalistisk vilket innebär att jag vid rättegångarna intog en dold forskarroll; detta för att inte påverka deltagarna med min närvaro. Jag observerade sex domstolsförhandlingar där brottsrubriceringen var misshandel av normalgraden med en man som misshandlat en annan man.

Tidigare forskning har visat samband mellan språkanvändning och den uppfattning som kvinnor själva och samhället har om våld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för våld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbeläggande från omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i många fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss språkanvändning framställer våld och övergrepp på ett sätt som bland annat skuldbelägger offret, och vilka konsekvenser den språkanvändningen får. Metoden för arbetet är diskursanalys, och består av en textgranskning av domar från en svensk tingsrätt. Resultaten visar att rätten beskriver våld och övergrepp på ett sätt som leder till konsekvenser som att våldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbeläggs.